Silas, Jasmine and Joakim standing by a brick wall facing the camera

Välkommen till Folkets Advokatbyrå

Sveriges första advokatbyrå med särskild kunskap om hbtqi-personers livsvillkor och rättsliga förutsättningar! Vi arbetar med asyl- och migrationsrätt, som målsägandebiträden och offentlig försvarare och som ombud i mål om LPT/LVM/LVU. Vi arbetar också med annan förvaltningsrätt och socialrätt.

Rättsområden

Läs mer om våra rättsområden

Migrationsrätt

Brottmål

Förvaltningsrätt

Tvångsvård

LVU/LVM/LPT/LRV

Tvistemål

Privat ombud

Aktuellt

Senaste från @folketsadvokatbyra

Idag nås vi av den sorgliga nyheten att parlamentet i Uganda, varifrån många av våra asylsökande klienter kommer, röstat igenom ytterligare en lagstiftning som förföljer hbtqi-personer. Det är nu olagligt att ens identifiera sig som hbtqi-person i Uganda, och det planeras införas dödsstraff i straffskalan för vissa ”homosexuella handlingar”.

Den politiska situationen i Uganda är komplex. De första lagarna som kriminaliserade homosexualitet var de brittiska koloniallagarna, under tiden landet var ett protektorat under Storbritannien. Under de senaste decennierna har den amerikanska kristna högern storsatsat i landet, och öppnat mängder av kyrkor där homosexualitet fördöms. Det finns också föreställningar om att homosexualitet är något västerländskt.

I vårt arbete ser vi tyvärr att vissa av våra asylsökande klienter från Uganda får avslag på sina ansökningar om skydd i Sverige. Det beror nästan alltid på att de inte anses ha gjort sannolikt, i svenska myndigheters ögon, att de faktiskt är hbtqi-personer.

Queers är bland de grupper som har allra svårast att få asyl i Sverige, på grund av de godtyckliga bedömningarna av vem som är hbtqi och inte. Med Tidölagets planerade förändringar i migrationspolitiken kommer deras position att försämras ytterligare. Ett av sätten att just nu stötta det ugandiska hbtqi-communityt är därför att kräva en rättssäker och human asylpolitik som skyddar de som har behov av det.

En måltyp som vi arbetar en hel del med är som målsägandebiträde för personer som utsatts för människohandel. Det finns många föreställningar om vad människohandel innebär och vilka som utsätts. Det kan vara att personer tvingas arbeta oavlönat i någons företag, ha sex mot ersättning, eller utföra hushållsarbete. Många gånger är de som hamnar i människohandel nya i Sverige, men inte alltid. Hbtqi-personer är en grupp som är särskilt utsatt för denna typ av brott. Det beror bland annat på att många tvingats ta hjälp av olika nätverk för att kunna lämna hemlandet, nätverk som ofta är väl medvetna om att personens sexuella läggning eller könsidentitet kan vara kriminaliserad eller inte socialt accepterad och att personen därmed inte kan få hjälp av någon i hemlandet. Väl i Sverige har de ofta fått höra att svenska myndigheter är lika fientligt inställda till hbtqi-personer som myndigheterna i hemlandet, och att de inte skulle få hjälp om de polisanmäler eller söker asyl. Många gånger är de stödresurser som finns i Sverige också bättre anpassade för heterosexuella cispersoner än för queers. Många av våra klienter kommer också från länder där det typiskt sett inte förekommer människohandel till Sverige, annat än för just hbtqi-personer. Det innebär att vi i de här ärendena ofta får användning av våra kunskaper om hur situationen ser ut för queers i olika delar av världen. Vi kan hjälpa svenska myndigheter att förstå varför personer som kommer från länder som de inte alltid tänker på som ursprungsländer för människohandel, ofta är det för den här gruppen, och därmed öka förståelsen och medvetenheten om gruppens utsatthet och behov.

Nu tar Folkets helg efter en bra vecka med flera klienter som fått flyktingstatus och uppehållstillstånd, bland annat personer medborgare i Afghanistan, Uganda och Gambia. Under ett möte idag frågade en klient om det var jobbigt för oss att arbeta med hens ärenden, som är omfattande och komplicerade. Svaret är - absolut inte, för oss är det hedersuppdrag.

Den 21 februari i år var planen att förslaget om nya könstillhörighetslagar skulle ha lagts fram i Sverige för omröstning i riksdagen. Så blev det inte. Just nu vet vi inte varför, eller om förslaget kommer att läggas fram för omröstning i närtid.

Sverige är idag det enda nordiska land som saknar en modern könstillhörighetslag, där det är individen själv som bestämmer vilket juridiskt kön av de två som finns tillgängliga som hen ska ha i folkbokföringen och vilken vård hen ska få. Idag krävs det i Sverige årslånga medicinska utredningar, och många års väntan på läkarintyg från transvården, innan personer kan ansöka om ändring av juridiskt kön hos Socialstyrelsen. Det är inte helt ovanligt att personer får avslag, med mer eller mindre långsökta motiveringar. Ickebinära kan inte, med den nuvarande lagstiftningen, ändra juridiskt kön över huvud taget, och kan inte få tillgång till alla typer av könsbekräftande vård. Personer under 23 år har inte heller rätt till alla typer av könsbekräftande vård, trots att de är myndiga.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen lovade att en ny, modern lagstiftning skulle vara på plats innan valet 2022, men även det löftet sveks. Det är inte värdigt att Sverige är sämst i Norden i förhållande till transpersoners mänskliga rättigheter. Sverige måste få en modern könstillhörighetslag nu.

Regeringen och SD har idag gått fram med ytterligare ett förslag i Tidöavtalet som handlar om brott och straff. Det handlar om utökade möjligheter att vräka barnfamiljer som bor i hyresrätt, där något av barnen i familjen begår brott. Tanken är att det ska "öka föräldraansvaret" på så sätt att det på något sätt ska motivera att föräldrarna ingriper mot sina barn som begår brott, med risken för att de annars vräks från sin bostad.

Tidö-partierna anser att förslaget läggs eftersom det "i grund och botten handlar om vad vi som samhälle vill och kan acceptera." De syftar då på brottslighet i bostadsområden.

Frågan är om vi som samhälle kan acceptera att människor drabbas av kollektiv bestraffning på det sätt som Tidölaget föreslår. Att vräkas från sin bostad är en åtgärd som i så fall genomförs helt utanför det straffrättsliga systemet, eftersom ingen kan dömas till vräkning som straff för brott. Dessutom skulle åtgärden drabba föräldrar och syskon till det barn eller ungdom som ägnar sig åt brottslig verksamhet, utan att de har gjort något olagligt. Det framgår inte heller på vilket sätt hemlöshet för barnfamiljer på något sätt skulle minska risken för fortsatt brottslighet.

På Folkets anser vi att vi som samhälle inte kan acceptera att barnfamiljer straffas kollektivt och berövas sin bostad, enbart på grund av att någon i familjen begår brott.

Det är många som undrar vad som kommer att hända under de kommande fyra åren. Vilka av förslagen i Tidöavtalet kommer att bli verklighet? Kommer vi att få visitationszoner, fängelser för barn och mer övervakning? Kommer det bli ännu svårare att få asyl i Sverige?

Tyvärr tror vi på Folkets att många av de här förslagen, trots att de urholkar rättssäkerheten och drabbar enskilda personer och familjer hårt, kommer att bli verklighet. Det är dock inte bara en konsekvens av den nuvarande regeringens politik, eller av Tidöavtalet. Den förra socialdemokratiska regeringen talade stolt om att ingen regering någonsin höjt straffen mer, och att det faktiskt var de som la om den svenska migrationspolitiken till dagens mycket restriktiva. Och det är sant.

Det är många års förd politik, inriktad mot att stänga gränserna, straffa hårdare och övervaka mer som lett fram till dagens politiska situation.

På Folkets kommer vi fortsätta att göra vårt absolut bästa för att varje enskild person ska få det hen har rätt till och inte drabbas alltför hårt i mötet med staten. Respekten för varje enskild människas värdighet är helt avgörande för att samhället ska fungera. Men för att vända den politiska utvecklingen mot allt mer repression måste vi gemensamt ha visioner för ett annat samhälle. Vi hoppas att få vara en del av att bygga de visionerna.